King For A Day, Fool For A Lifetime

I söndags gjorde jag något som jag inte gjort på mycket mycket länge, jag gick nämligen på gudstjänst. Jag gick dit främst för att höra Fredrik spela saxofon, han spelade under ett par psalmer och ackompanjerade en tjej från Charlottenberg som var där och sjöng. Hon sjöng väldigt bra och hade ett stort register, tänk att placera henne i ett metalband : ) Jag har alltid gillat kyrkor, mycket för att dom brukar vara vackra men främst pga lugnet som infinner sig i kroppen när man befinner sig där inne. Känslan i Kila kyrka är ännu starkare, den är ju "hemmakyrkan" så att säga. (För er som inte vet så ligger den endast ett par kilometer ifrån mitt hus.) Det är egentligen synd att man inte tar sig dit oftare, antalet gånger jag har varit där på den här sidan millenieskiftet går nog att räkna på en hand. Vi har också en bra präst här i Kila, han är den bästa prästen jag har kommit i kontakt med (inte för att det är så många men ändå). Han är så klok och vänlig och har alltid vettiga saker att säga, även om man inte är religiös. Det hela var en trevlig upplevelse även för en person som är så lite kristen som jag är.

För några hundra år sedan hade man antagligen blivit anklagad för kätteri för det jag ska göra imorn - gå och lyssna på ett band som sjunger om asatron. Särskilt med tanke på gudtjänsten jag besökte. Visst är det härligt med religionsfrihet : ) Fast man behöver ju såklart inte tro på allt man hör, det skulle ju vara ganska illa. Lite efterforskningar har gjorts från min sida om stället där konserten äger rum och jag har kollat kartor och grejer - jag räknar ju med att ingen annan gör det. Har man turen att få åka på konsert med tre av jordens lataste personer så har man : ) Eller två i alla fall, Filip är ju inte lika lat som Seb och Gusten. Men vem ska ta tag i saker och ting om inte jag? Inte nån av dom i alla fall. Kul kommer det i vilket fall att bli, det är en sak som är säker. Det slog mig också häromdan att jag har sett Amon Amarth live förut, på Gates of Metal 2005. Då hade jag inte hört nånting av dom men det var ändå en av dom bästa spelningarna jag har varit på. Och den imorn lär inte bli sämre, härligt härligt!

Att vara förkyld är inte så jobbigt men det är det mycket annat som är. All jävla osäkerhet till exempel. Att man inte vet vad som kommer att hända i framtiden. Det var det som var så himla gött under gymnasietiden, att man visste vad man gjorde (i viss mån). Och jag som började plugga vidare med en gång efter studenten trodde att jag visste vad jag ville, men så enkelt var det ju inte. Efter mycket om och men så insåg jag att jag tyvärr behöver matte B och C för att kunna komma in på nån av dom utbildningar som jag nu är intresserad av. Eller som jag tror att jag är intresserad av. Så nu läser jag alltså matte B och senare under våren blir det även matte C. Jag har redan problem med att förstå vissa saker, men jag vill verkligen försöka, jag vill klara skiten den här gången. Bara man har ett mål med det hela så kanske...

Ja det är inte lätt när det är svårt. Men vissa ljuspunkter i framtiden kan man skönja redan nu. Till exempel ska jag med släkten till Idre i mars för en veckas trevligt umgänge och skidåkande. Och redan nu på onsdag så ska jag (och tre andra idioter) åka till Göteborg för att se Amon Amarth på scen, det kommer nog att bli röjigt så det räcker till och blir över. Det vore väl fan om man inte har hunnit bli frisk tills dess. Draconian stod på scen igår också, i Köpenhamn. Hoppas att dom inte har blivit för stora för att spela i hemstaden Säffle. Visst skulle jag kunna åka en bit för att få se dom, men till Köpenhamn, njaaa...  

Mycket har hänt sedan sist men allt är inte värt att fördjupa sig i. Som att jag fyllde år till exempel - 21 är ju inte så märkvärdigt. Jag såg The Departed på bio också, ganska bra film med oväntat slut. Däremot är Sälenresan mellan den sjunde och den fjortonde värd att ta ett djupdyk i.

Vi började vår resa på söndagens morgon och gjorde vårt första stopp i Bergvik för att handla en mängd livsmedel. Jag (och ett par tappra frivilliga) hade fått det ganska svåra uppdraget att handla allt som skulle ingå i måltiden kallad frukost. Vad för slags pålägg kunde folk tänkas vilja ha och vilken fetthalt på mjölken föredrog den genomsnittlige Sälenresenären? Dessa frågor och många fler av samma slag var sådana vi var tvungna att ta itu med och göra vårt bästa för att besvara. Vi (läs jag och Nicke) fyllde alltså kundvagnen efter bästa förmåga och hoppades på att ingen skulle sakna något när den steg upp för att intaga sitt morgonmål. Självklart fick Seb köpa egen Oboy, om någon nu trodde nåt annat. Efter allt handlade tänkte jag att det skulle smaka med en french hotdog men den smakade, som Tödde så bra uttryckte det, som ett däck.

Efter en lagom mysig bilresa och en sjuhelvetes backe att ta sig uppför så var värmen och känslan av en mysig stuga välkommen. Och vilken stuga sen. Tre våningar med allt man kunde tänkas vilja ha. Förutom allt bra som vi redan visste om fanns även trådlöst internet samt ett rum med projektor och surroundljud att tillgå. Stugan skulle ju visa sig vara väldigt viktig med tanke på att de flesta sällan lämnade den, mer än för att handla mat/snask/alkohol. På tal om alkohol så var det ju bara jag och Erik som var 20+ och därmed berättigade till att handla på systemet. Och som vi handlade. Det är nog inte många gånger till jag kommer att handla så mycket som jag gjorde där under en och samma vecka. Hujedamej.

Några personer tog tillfället i akt att åka skidor/snowboard när vi drog till Trysil under tisdagen och några av oss åkte även under fredagen i Lindvallen (där vi bodde). Vi gjorde även ett misslyckat försök till krogbesök. Det visade sig att 25 var gränsen på Harry's i närheten av där vi bodde så det var bara att gå hem igen. Det visar enbart att dom inte vill ha supande ungdomar som gäster i den stugbyn, men ärligt talat, who can blame 'em?

Totalt sett var resan trevlig och efter en väl genomförd städning styrde vi kosan hemåt. En sak med den här resan som väldigt få (eller ingen) tänkte på var att den inte hade blivit av om det inte hade varit för min kära mor. Inte då och där iallafall. Det var nämligen hon som tipsade mig och Erik om den stugförmedlingen. Tack mamma.

Årets livespelning

Bubblare: The Ukulele Orchestra of Great Britain (Kulturbruket, Mellerud)


Kommentarer och frågor mottages gladeligen.