Catching up
Mycket har hänt sedan sist men allt är inte värt att fördjupa sig i. Som att jag fyllde år till exempel - 21 är ju inte så märkvärdigt. Jag såg The Departed på bio också, ganska bra film med oväntat slut. Däremot är Sälenresan mellan den sjunde och den fjortonde värd att ta ett djupdyk i.
Vi började vår resa på söndagens morgon och gjorde vårt första stopp i Bergvik för att handla en mängd livsmedel. Jag (och ett par tappra frivilliga) hade fått det ganska svåra uppdraget att handla allt som skulle ingå i måltiden kallad frukost. Vad för slags pålägg kunde folk tänkas vilja ha och vilken fetthalt på mjölken föredrog den genomsnittlige Sälenresenären? Dessa frågor och många fler av samma slag var sådana vi var tvungna att ta itu med och göra vårt bästa för att besvara. Vi (läs jag och Nicke) fyllde alltså kundvagnen efter bästa förmåga och hoppades på att ingen skulle sakna något när den steg upp för att intaga sitt morgonmål. Självklart fick Seb köpa egen Oboy, om någon nu trodde nåt annat. Efter allt handlade tänkte jag att det skulle smaka med en french hotdog men den smakade, som Tödde så bra uttryckte det, som ett däck.
Efter en lagom mysig bilresa och en sjuhelvetes backe att ta sig uppför så var värmen och känslan av en mysig stuga välkommen. Och vilken stuga sen. Tre våningar med allt man kunde tänkas vilja ha. Förutom allt bra som vi redan visste om fanns även trådlöst internet samt ett rum med projektor och surroundljud att tillgå. Stugan skulle ju visa sig vara väldigt viktig med tanke på att de flesta sällan lämnade den, mer än för att handla mat/snask/alkohol. På tal om alkohol så var det ju bara jag och Erik som var 20+ och därmed berättigade till att handla på systemet. Och som vi handlade. Det är nog inte många gånger till jag kommer att handla så mycket som jag gjorde där under en och samma vecka. Hujedamej.
Några personer tog tillfället i akt att åka skidor/snowboard när vi drog till Trysil under tisdagen och några av oss åkte även under fredagen i Lindvallen (där vi bodde). Vi gjorde även ett misslyckat försök till krogbesök. Det visade sig att 25 var gränsen på Harry's i närheten av där vi bodde så det var bara att gå hem igen. Det visar enbart att dom inte vill ha supande ungdomar som gäster i den stugbyn, men ärligt talat, who can blame 'em?
Totalt sett var resan trevlig och efter en väl genomförd städning styrde vi kosan hemåt. En sak med den här resan som väldigt få (eller ingen) tänkte på var att den inte hade blivit av om det inte hade varit för min kära mor. Inte då och där iallafall. Det var nämligen hon som tipsade mig och Erik om den stugförmedlingen. Tack mamma.