King For A Day, Fool For A Lifetime

Ja då var ännu en vecka till ända, eller en vecka på jobbet iaf. Det här har varit den hårdaste veckan hittills tror jag, igår var det sjukt mycket post! Idag var det dock jättelite, jag var färdig redan vid halv ett. Det som är skönt med det här jobbet är att det aldrig känns tungt eller tråkigt (som när man delade ut tidningar till exempel). Lägsta-nivån är hög eller hur man ska uttrycka det.
Musiken på jobbet är en historia i sig. Under tiden man står och sorterar posten, det vill säga de första timmarna på morgonen, är det alltid musik på i stereon. Vad det är för musik skiftar å det grövsta, det kan vara allt ifrån 50-tals-klassiker till afrikansk folkmusik till Slayer. Alla som vill spela en skiva brukar få göra det. Det är inte ofta jag har med en skiva, de flesta skulle helt enkelt inte orka lyssna på såpass hård musik jag vill lyssna på den tiden på dygnet. Idag hade jag dock med mig något som gick hem hos alla; Beatles. Det var den där skivan med tjugosju låtar, alla listettor nån gång i tiden. Den är så jävla bra! Gillar man inte den gillar man antagligen inte musik. Hur som helst var det ingen som klagade och flera stycken började nynna/vissla med i de klassiska melodierna och stämningen var allmänt hög.
Häromdagen spelades det ett gammalt blandband med lite äldre hårdrock på och när en låt med Motörhead gick igång frågade den enda hårdrockaren där (förutom jag förstås) om jag gillade Motörhead (och särskilt frontmannen Lemmy). Jag svarade att det inte var några favoriter direkt och då sa han: "att vara hårdrockare och inte gilla Lemmy är ju som att vara kristen och inte gilla Gud". Då ägde jag honom totalt genom att svara: "jag ser det mer som hinduism än kristendom, det finns många olika gudar". Han höll med mig =)

Igår kollade jag, Tödde, Joel och Alex på den femte Harry Potter-filmen, den var jättebra. Egentligen hade man velat se lite mer personlighetsbeskrivningar men med tanke på hur krånglig och tjock boken var så hade filmen i övrigt allt man kunde begära. Att krympa boken till ungefär två timmar och femton minuters film är en bedrift bara det.

I torsdags såg jag däremot något mycket bättre (om man nu får lov att jämföra de två). Jag och två till var på konsert på Trädgårn i Göteborg (himla fint ställe btw). Det var Porcupine Tree som spelade, ett av mina absoluta favoritband. Det var fantastiskt att få se dom uppträda och låtvalet var nästintill perfekt. Jag blev dock nästan ännu mer imponerad av förbandet: Pure Reason Revolution. Detta är ett relativt ungt gäng som kom med sitt debutalbum tidigare i år, vilket är helt underbart. Det är sällan musik har fått mig att uppleva ett sådant välbehag som när jag lyssnar på deras musik. Deras insats var kanonbra och dom var hur coola som helst på scen, jag vill se mer, mer, mer! Personen som spelar bas är tjej och jag skulle lätt gå med på giftermål =)

Gratulera mig igen, jag kom in! Woohoo!

Då var äntligen en lägenhet i Uppsala fixad! Jag ska bo i en fyra tillsammans med en kille ifrån Dalarna och en ifrån Tyskland (som läste här under gymnasietiden så han kan svenska). Båda verkar himla trevliga så det blir nog bra det här. Nu återstår bara antagningsbeskedet, men jag har goda förhoppningar om att komma in så det ordnar sig nog!

Förut var jag, Peter och Tödde på bio och kollade på den fjärde Die Hard-filmen, som ju i Europa har fått det oerhört häftiga namnet "Die Hard 4.0" - känns inte det jäävligt 2002? Hur som helst var den mycket bättre än vad jag förväntade mig, jag rekommenderar den starkt till alla som vill se en fartfylld rulle med humor i. Efter filmen blev det Burger King (Våxnäs) där ett mumsigt kvällsmål avnjöts innan hemfärden. På vägen hem kände vi att vi var tvungna att svänga in hos Seb och ge honom en förklaring till varför vi inte hade frågat honom om han ville med då han var mycket besviken över detta. Tödde ville säga att det var för att vi inte trodde att det skulle finnas ett säte i biosalongen som Seb skulle få plats i men det tyckte jag lät lite väl taskigt. Istället körde vi på min linje och sa att det var för hans ekonomiska bästa. Sorry Seb, vi ska inte glömma dig igen. Inte så länge vi kommer ihåg dig iaf =)